Det finns tre olika typer av grunder. Hus med källare, betongplatta och så kallad torpargrund.
Den fjärde typen av husgrund är plintar men är så pass ovanlig för bostadshus att den inte tas med här.
Husgrunder
Torpargrund eller krypgrund
Störst problem har grund som är torpargrund eller krypgrund. Torpargrund var populära under 1970 och 1980-talet innan alla problemen med denna typ av grund avslöjade sig.
Torpargrund kommer från torpen. Torpen byggdes med enkel stenläggning som grund. På stenarna byggdes torpet upp. Torpen var oisolerade. Värmen från vedeldade spisar och kakelugnar trängde ner genom golvet vilket bidrog till att hålla grunden torr. Inget mögel eller röta bilades. Många ägare av torp har under senare år fyllt igen mellanrummen mellan stenarna med cement och isolerat golven. På grund av detta har grundbjälklaget ruttnat upp.
Torpargrund som under 60-talet och framåt byggdes med betongblock. Luften kunde inte flöda fritt, eller cirkulera. Golven isolerades. Ingen värme trängde ner och höll grunden torr. I och med 70-talets energikris isolerades golven ännu mer och färre ventiler sattes in. Följden blev att bjälklagret blev utsatt för hög fuktighet året runt. Problem som uppstod var att bjälklagret ruttnade och mögel bildades. Under 1970-talet var det även populärt med använda tryckimpregnerat virke till bjälklagret och även till blindbotten (även kallad trossbotten). Tryckimpregnerat virke ruttnar inte men ger otäck lukt ifrån sig om fuktigheten är hög. Samma stickande lukt som mögel. Många gånger bildas även mögel utan på impregnerade virket. Även om impregnerade virket inte ruttnar bildas mögelsporer på virkets yta. Frän lukt från mögel och tryckimpregnerat virke är svår att få bort, näst intill omöjligt.
Om en fuktig grund inte har börjat ruttna eller att mögel inte har bildats går det att sätta in särskilda luftavfuktare. Luftfuktare till grunden kostar en del att sätta in och drar energi för all framtid. Undvik hus med krypgrund, torpargrund.
Det byggs fortfarande hus med krypgrund. Från och med 1990-talet förses nybyggda krypgrunder med mekanisk ventilation. Äldre grunder hade självdrag, vilket inte fungerar. Mekanisk ventilation innebär att det finns elektriskmotor som suger in och ut luften, oftast i kombination med avfuktare.

Hus med källare
Hus med oinredd källare har inte problem med mögel. Inte heller problem med att få grundbjälklagret uppruttnat.
Källaregrunden ska vara väldränerad. Om vatten tränger igenom källareväggarna eller att fuktigheten är hög, behövs grunden dräneras om. Kostnaden för detta är relativt liten jämfört med de problem som uppstår med krypgrunder.
Har en källare inretts med trägolv och träväggar med isolering bildas oftast mögel i väggarna. Källare ska isoleras utifrån i samband med dränering. Det finns speciell cellplast som används för att isolera källare och som håller källareväggarna fri från fukt. Cellplasten fungerar som fuktspärr.
Källare som isoleras på insidan innebär problem. Fukten som finns i luften söker sig till väggarna. Fukten från utsidan dras in i huset. Fukten som når isoleringen förblir fuktig och med tiden bildas mögel. Isoleras grund på utsidan går fukten ut i källareväggarna men fukten torkas upp vintertid då luftfuktigheten är som lägst på grund av värmetillförseln. Betong och cement är bra på sugga upp fukt och är också bra på att torka när torrluft finns runtomkring. Isolering som drabbas av fukt har inte den förmågan att torka.
Störst luftfuktighet är under sommaren då husen inte värms upp. På hösten och vintern tillförs värme från element eller liknanden. Inomhusluften blir torr. När luften är torr kan material torka upp. Ytterväggar är det tvärt om. Den relativa luftfuktigheten är hög under hösten och våren, när det regnar mycket. På sommaren vid varmt väder är luftfuktigheten utomhus låg och tillåter fasaden att torka. De flesta material tål hög luftfuktighet under en begränsad tid under året utan att ta skada, om den under andra tider av året omges med torr luft och få torka ordentligt. Detta gäller både trä och betong.
Problem som finns med källare är främst radonhalten överstiger gränsvärden. Radonen kommer från äldre blåbetong eller från radon som finns naturligt i marken runt huset. Mätning av radonhalten är okomplicerad. Det går att åtgärda problem med för hög radonhalt.
Betongplatta
Den valigaste byggmetoden idag är att bygga huset på en betongplatta. Betongplattan gjuts på väldränerat underlag. Olika sikt av tvättad makadam som sträcker sig utanför själva grunden ska avleda nederbörden. Grunden isoleras med tjockisolering av cellplast eller mineralull. Bjälklagret läggs mot betongplattan med en fuktspärr mellan betongen och träbjälkarna.
En betongplatta tar upp till tre år efter gjutningen innan den är helt torr. Läggs trägolv mot en nygjuten betongplatta kommer golvet att ruttna och bilda mögel. Seriösa byggare kontrollera fuktigheten i betongplattan innan golv läggs samt att fuktspärr mellan golvet och betongplattan. Korrektutförd betongplatta efter konstens alla regler bör inte innebära framtida problem. Problem som vi känner till idag är att golv av plastmatta eller trä har lagts på en fuktig betongplatta och orsakat stora mögelproblem.
Problem med betongplatta
Tidigare betongplattor hade problem med mögel. Plattan göts utan isolering under betongen. Golven isolerade inne från, direkt på betongen. Fukt från betongen kröp upp i isoleringen. Golvet som las ovan på isolering innebar att all fukt stannade kvar i isolering, med mögel som följd.

Frågor vid hus köp
Krypgrund
- Saknar krypgrunden ventilation?
- Ventileras krypgrunden med självdrag?
- Finns det angrep av fukt eller mögel på syllen eller blindbotten?
- Är syllen och blindbotten gjord av tryckimpregnerat trä?
Om svaren är ja på någon av ovanstående fråga bör ni inte köpa huset.
Källare:
- Är källare isolerad inne från?
- Är källaren fuktig?
- Radonhalt?
- Har källaren haft översvämning någon gång?
- Finns det synliga sprickor på källare väggarna?
Om ja på någon av frågorna bör en beräkning av renovering göras av fackman innan köp.
Betongplatta
Om betongplattan är isolerad inne från köp ej huset. Kontrollera med en välrenommerad om risk för fukt i betongplatan. Finns fukt i betongplatan och golvet är av plast eller trä finns risk för mögelskador.
Sammanfattning
En oinredd källare innebär minst framtida problem. Vid problem med fukt i källare går det enkelt att återställa till en rimlig summa pengar. Det samma gäller från eventuellt problem med radon.
Mina synpunkter
En källare bör alltid vara oinredd. I vart fall bör inga sovrum placeras i källare. Inomhusmiljön i källare är alltid sämre jämfört med ovan mark. Sämre möjligheter att placera ut fönster som ger dagsljus. Källare är oftast fuktigare än rum ovan mark. Mindre strålning från radon är ofarligt. Men längre exponeringstid för radon innebär alltid en risk. Om källare används som allrum är exponeringstiden kortare jämför med att bo där.