Renovering och underhåll

Bästa sättet att rensa avlopp är att spola mycket vatten i rören och ibland tillsätta grovrent eller diskmede..

Alla hushåll har någon gång, eller återkommande, problem med stopp i avlopp eller dåligt flöde. Det finns många huskurer. Mest brutala är att hälla i kaustiksoda, inget som jag rekommenderar av många olika skäl. Farligt att använda. Fräter på rören.

Varför blir det stopp?

Avloppsröret till toalettstolen blir det sällan stopp i, såvida man inte försöker spola ner något stort föremål. Toalettstolen använder mycket vatten vid varje spolning, upp till 10 liter.

Ett handfatt blir det oftare stopp i. Och det har inte bara med att rören är klenare. Tvål som vi använder för att tvätta händer stoppar igen rören, blir till fett. Till sin hjälp får de smuts, döda hudceller och hår. För att spara vatten spolar vi sällan igenom rören ordentligt, jämför med toalettstolen.

Jag får ofta plocka isär vattenlåset och rensa det från hår och smuts som fastnat. Men för att slippa plocka isär vattenlåset brukar jag låta ganska stora mängder vatten rinna igenom rören.

Många rekommenderar att slå avfettningsmedel i avloppet och slå på kokande vatten. Själv tycker jag att det luktar illa i badrummet länge. Min erfarenhet är att det hjälper lite men inte så mycket som jag hoppades på.

Det här tycker jag är bästa sättet.

Jag låter ljummet vatten flöda en stund. Tillsätter grovrent eller något annat rengöringsmedel som används i hushållet. Ibland tar jag några droppar Yes. Det håller rören någorlunda i schack. Behöver inte montera ner vattenlåset lika ofta.

Andra bra sätt är att få tag i en tunn slang som fäst till vattenkranen. Mata ner den tunna slangen med bra tyck på vattnet. Det får den mest svårlösta propp att försvinna. Tunn slang som går att fästa på kranen finns ibland att köpa. Den är än så länge inte vanlig.

Den som har en bra högtryckstvätt går också att komplettera med tunn slang som förs ner i avloppet.

Avloppsrör av metall.

Om propplösare används finns risk för att det skadar rören. Fräter på rören.

Avloppsrör har alltid en tjock hinna med fett som bildats genom åren. Det hjälper till att hålla rosten borta. Skulle rören tvättas ofta och noga så att det inte bildades en hinna av fett skulle rören rosta bort.

Avloppsrör av plast.

Åren 1965 till 1975 användes ofta plaströr som var tunna. De går väldigt lätt sönder. Något att tänka på om du har en villa från denna tid eller tänker köpa.

Efter 1975 används tjockare plaströr. De har längre hållbarhet.

Observera att propplösare och kaustiksoda förstör plaströr.

I köket

Spola inte ner fett från stekpannan. De proppar igen rören ganska fort. Särskilt om avloppssystemet är av plaströr. Varför plaströr har svårare med olja från matlagningen vet man inte än, utan det är en observation som Växjö kommun har gått ut med.

Det finns åtskilliga beskrivningar på internet och i tidningar hur en värmepump fungerar. Men frågan som jag tycker är intressant är varifrån värmen kommer. Vi vet att ett par meter ner i marken är temperaturen över noll grader, året runt. Kommer värmen från jordens inre eller är det solen som har värmt upp marken?

Det kan tyckas vara en banalfråga. Frågan är inte helt okomplicerad. Principen för värmepump är att det borras ett håll ner i marken. Djupet varierar. Det finns värmepumpar som läggs ganska ytligt till bergvärme som borras ner till 120 meter.

Lagrad värme

Marken lagrar värme. Det är viktigt att känna till vid grundläggning av en villa. En extrem vinter kan marken frysa ner till cirka två meter. Frostfritt djup är alltså omkring 2 meter beroende var i Sverige vi bor.

Marken närmast under varierar. I Nationalencyklopedin kan man läsa att marken fryser under vintern och tillförs värme under våren och sommaren med hjälp av solen och regnvatten.

Men hur är det längre ner i Marken?

Värmen längre ner i marken, cirka 3 till 6 meter motsvarar årsmedeltemperaturen på orten. Temperaturen i marken är ganska konstant. Skillnaden på detta djup under året är omkring plus/minus en grad. Värmen har genom många år byggts upp av solen. Det har bildats värmekuddar.

Längre ner man kommer något värmare blir det. Ju djupare man kommer desto mindre värme kommer från solen. Värmen från ett djuptborrat hål, 100 meter, kommer till stor del från jordens inre. Värmen däremellan är en kombination av tre källor. Jordens inre, regnvatten och radioaktivt sönderfall. Det sista kan verka konstigt. Men alla bergarter eller stenar innehåller små mängder av radon. När radon sönderfaller bildas värme. Olika bergsarter innehåller olika mängder av radon.

Radon är en källa till jordvärme. Värmen i marken har byggts upp under många år. Det som är intressant med detta är hur länge marken ger värme. Värmepumpar pumpar ner kall kylmedel, eller vatten, som värms upp. I värmepumpen tas värmen om hand, kylmedlet kyls ner när värmen utvinns. Det kalla kylmedlet pumpas ner i marken. Under vissa förutsättningar kan det finnas grund för att fundera över hur länge ett borrat hål kommer att ge värme.
Jordvärme

Det finns åtskilliga beskrivningar på internet och i tidningar hur en värmepump fungerar. Men frågan som jag tycker är intressant är varifrån värmen kommer. Vi vet att ett par meter ner i marken är temperaturen över noll grader, året runt. Kommer värmen från jordens inre eller är det solen som har värmt upp marken?

Det kan tyckas vara en banalfråga. Frågan är inte helt okomplicerad. Principen för värmepump är att det borras ett håll ner i marken. Djupet varierar. Det finns värmepumpar som läggs ganska ytligt till bergvärme som borras ner till 120 meter.

Lagrad värme

Marken lagrar värme. Det är viktigt att känna till vid grundläggning av en villa. En extrem vinter kan marken frysa ner till cirka två meter. Frostfritt djup är alltså omkring 2 meter beroende var i Sverige vi bor.Marken närmast under varierar. I Nationalencyklopedin kan man läsa att marken fryser under vintern och tillförs värme under våren och sommaren med hjälp av solen och regnvatten.

Men hur är det längre ner i Marken?

Värmen längre ner i marken, cirka 3 till 6 meter motsvarar årsmedeltemperaturen på orten. Temperaturen i marken är ganska konstant. Skillnaden på detta djup under året är omkring plus/minus en grad. Värmen har genom många år byggts upp av solen. Det har bildats värmekuddar.

Längre ner man kommer något värmare blir det. Ju djupare man kommer desto mindre värme kommer från solen. Värmen från ett djuptborrat hål, 100 meter, kommer till stor del från jordens inre. Värmen däremellan är en kombination av tre källor. Jordens inre, regnvatten och radioaktivt sönderfall. Det sista kan verka konstigt. Men alla bergarter eller stenar innehåller små mängder av radon. När radon sönderfaller bildas värme. Olika bergsarter innehåller olika mängder av radon.

Radon är en källa till jordvärme. Värmen i marken har byggts upp under många år. Det som är intressant med detta är hur länge marken ger värme. Värmepumpar pumpar ner kall kylmedel, eller vatten, som värms upp. I värmepumpen tas värmen om hand, kylmedlet kyls ner när värmen utvinns. Det kalla kylmedlet pumpas ner i marken. Under vissa förutsättningar kan det finnas grund för att fundera över hur länge ett borrat hål kommer att ge värme.

Radon som problem i våra bostäder och andra byggnader uppmärksammades i slutet av 1970-talet. Även om radon är farligt för hälsan är den relativt enkel att sanera bort.

Radon är en radioaktiv ädelgas som finns i marken och kan finnas i grundvatten. Radon förekommer också i så kallad blåbetong som används som byggnadsmaterial mellan åren 1929 och 1978. Blåbetongen gjordes av radiumrik alunskiffer. Det finns uppskattningsvis 300 000 bostäder som är byggda av blåbetong.

Vanligaste källan till radon är bergrunden.

De flesta är rädda för att hus är tillverkad av blåbetong. Men den vanligaste källan till radon är att marken som huset är byggd på. Bergrunden kan avge radon. I och med att det är en gas letar den sig upp och gärna in i huset. Men en bra ventilation ventilera ut gasen.

Det finns många olika orsaker till att ha en bra ventilation. En av anledningar är att bli av med radongasen.

Det går också att täta grunden så att inte radon kan läcka in.

Radon i vatten.

Om du har egen brun som är borrad ner i berggrunden kan det finnas en viss risk för att vattnet innehåller för höga halter radon. Men även om det finns radon i grundvattnet går det att installera radonavskiljare. Kostnaden för radonavskiljare börjar på 10 000 kr. Ingenting är hopplöst. Allt går att lösa.

Lungcancer och radon.

Radon kan ge upphov till lungcancer. Störst risk att drabbas har rökare och passiva rökare. Är man rökare bör man låta kontrollera huset. Finns det radon, om lite, bör man se över vad man kan göra för att bli av med radongas.

Bidrag till radonsanering.

Det finns bidrag att ansöka om du har radon i din bostad. Du kan maximalt få 15.000 kr för att sanera huset.

Läs mer om radon och bidrag.
På Boverkets hemsida hittar du mer information.

Allemansrätten är något unikt för Sverige. Allemansrätten innebär att man har rätt att gå över någons annans mark, plocka blommor, enstaka stenar och döda grenar.

Får man går hur man vill? Svaret är enkelt: Nej!

Allemansrätten innebär inte att alla kan gå i skog och mark som man vill. Det finns vissa begräsningar som en del struntar i.

Utgångspunkt och lagstiftning

Utgångspunkten för hur man får gå och röra sig i naturen är brottsbalken 12:4. Där står det:

”Tager man olovlig väg över tomt eller plantering eller över annan äga, som kan skadas därav, dömes för tagande av olovlig väg till böter.”

Tomt

Tomt är det område som finns närmast ett hus. Allmänheten har inte rätt att gå över en tomt om någon bor i huset. Gå över någons tomt är hemfridsbrott, enligt brottsbalken 4:e kapitlet 6 §.

Om någon inte bor i huset så är det inte hemfridsbrott. Men det är ett brott enligt brottsbalken (BrB) 12:4, tagande av olovlig väg.

Vad är en tomt?

En tomt är det område som finns närmast ett hus. I de allra flesta fall framgår det tydligt. Det finns gräsmatta, fruktträd, buskar och omges av stängsel eller en häck.

Om man är ute i naturen och närmar sig ett hus som inte har någon naturlig tomtgräns, gör man klokast i att inte gå närmare än 50-60 meter. I vissa böcker om allemansrätten nämns ofta 100 meter. Det är vanligt folkvett att inte gå närmare. Men om vi håller oss till lagen så är förmodligen 50-60 meter mer relevant. En tomt kan inte vara hur stor som helst. En tomt kan inte vara större än 5000 kvm om inte särskilda skäl finns. Till exempel en herrgård eller slott har behov av större tomt.

Åker och ängar

Åker och ängar får man inte hur som helst gå över. Ängar som används som slåttervall får inte beträdas när gräset växer. En åker som är sådd och inte skördad får inte heller beträddas (BrB 12:4, tagande av olovlig väg).

Andra tider på året får åkrar beträdas, om marken inte tar skada av det.

Skogen är ganska säker mark att gå över utan att bryta mot någon lag.

Plantering

Mark som utgör plantering får inte beträddas. Med plantering avses enligt lagen ett begränsat område som kan vara rabatter, parkanläggning, plantskola eller liknande.

Däremot räknas inte nyplanteras skog som plantering. Detta trots att den är planterad. Dock kommer planterad skog att alltid vara planterad skog.

Industritomt och liknande områden

Industritomt får inte heller beträdas, om man inte har ett legitimt skäl till detta. Det räknas som olaga intrång (BrB 4:6 andra stycket).

Detta var en kort genomgång av var man får gå och inte. Jag tror att jag återkommer till ämnet eftersom det finns mycket att skriva om detta.

Vem äger frukten på en gren som sträcker sig över på grannens tomt?

Den som äger fruktträdet äger också frukten, även om grenen stäcker sig över till grannens tomt. Men om frukten trillar ner på grannens tomt, så är frukten grannens. Dessa frågor går att få svar om i lagboken. Denna artikel handlar om förhållandet mellan grannar enligt jordabalken.

Grannar är oftast trevliga och hjälpsamma. Men när grannarna inte är det vad finns det att göra?

Hur en otrevlig granne hanteras är det inte enklaste. Eftersom jag inte är psykolog blir det en kort redogörelse om vad lagen säger.

Jordabalken 3:e kapitlet reglerar förhållan

det mellan grannar.

§ 1.
Alla som i ett hus ska ta skälig hänsyn till sina grannar. Det gäller även om personen är gäst eller hyresgäst i huset.

Denna lag är svår att tillämpa. En del av saker som har med relationer grannar emellan har tagits över av miljöbalken. Detta gäller främst miljöfarlig verksamhet.

Men lagen har fortfarande betydelse. Med stöd av lagen går det att vända sig till kommunen med klagomål som i värsta fall kan besluta om att grannar måste upphöra med störande verksamhet. Det går också enligt lagen att kräva skadestånd av sina grannar. I normalfallet krävs det dock en hel del störande verksamhet för att det ska bli aktuellt.

§ 2.
Andra paragrafen är lite intressantare och mer användbar. Lagen säger att om en rot eller gren tränger in på din tomt så får du avlägsna grenen eller roten. Helt enkelt hugga av roten eller grenen. I första hand ska man påtala för grannen om olägenheten och be grannen att ta bort.

§ 3 och 5
Den som funderar på att gräva i sin trädgård, större grävningsarbeten, måste se till att granntomten inte tar skada av detta.

§ 7
Denna paragraf är lite mysko. Vad denna lag säger är att om grannen bygger för stor byggnad så att den hamnar på din tomt, så har grannen rätt till den delen av din tomt. Detta under förutsättning att det skulle innebär för stor ekonomisk skada för grannen att riva byggnaden. Tomten får du tillbaka om grannen river huset.

Men innan du funderar på att bygga på granntomten bör du känna till att det är större chans att du måste riva byggnaden, får ett fängelsestraff samt blir skadeståndsskyldig, än att få behålla byggnaden. Med andra ord den som bygger en bit in på någon annans tomt riskerar en hel del. Det måste ske genom ett stort misstag. Som till exempel att lantmäteriet eller kommunen mätte fel vid utstakningen av byggnaden.

§ 4 och 6
Om någon har saknat paragraf fyra och sex kan jag berätta att de är upphävda och finns inte längre.

Plana tak är en riskkonstruktion eftersom vatten och snö inte tillåts rinna av på samma sätt som på tak som lutar.

Plana tak är det något som jag alltid förundrats över. När min pappa skulle bygga till vårt hus blev utbyggnaden ett tak som var plant. Jag opponerade mig över detta. Frågade varför han inte byggde ett tak som lutade. Jag var åtta år när jag insåg att det här inte kan vara bra.

Först plockade jag bort löven. Vattnet forsade ner för stupröret. När vattnet runnit klart fanns det en pöl att leka med.

Min pappa var inte lika förtjust i mina lekar på taket. Han förmanade mig att aldrig gå upp på taket med träskor. Träskor kan lätt trycka sönder pappen, om någon glömt en spik eller något annat hårt föremål. Det fick bli mjuka skor, oftast stövlar.

På vintern snöade det en hel del. På huvudbyggnaden föll snön ner på marken när det kommit tillräckligt mycket snö. På utbyggnaden samlades snön. Det blev till att skotta av snön, utan att ta sönder takpappen. Snöbelastningen kan få byggnaden att kollapsa. Störst risk är det när det regnar på snön som ligger på taket. Det inträffar oftare än man tror, i alla fall i Småland. Snö som fylls på med vatten blir tungt. Så tungt att det finns risk för att det plana taket rasar in.

Underhåll av plana tak.

Den som har ett tak som plant gör klokt i att ofta soppa taket. Se till att regnvatten rinner av. Stående vatten har en förmåga att leta sig ner genom den minsta hållet in i undertaket. Resultat. Mögel.

På vintern måste snö skottas bort när det snöar mer än två decimeter.

Vart tionde år behöver taket ny papp. Alternativt att tjära taket med asfalt.

Tro mig. Det är inte roligt att underhålla ett tak som inte lutar. Alltid en risk att vatten letar sig ner. Grannen till mig fick ett litet håll i taket. Det kostade honom 70.000 kr. Inget mögel. Det upptäcktes i tid. Men försäkring täckte bara en liten del av kostnaden att lägga ny beläggning på det plana taket. Undertaket fick göras om. Alla rum som fanns under plana taket fick målas om på grund av fläckar. Inte jag rekommenderar.

Artiklar inom samma område

Viivilla

Viivilla limma tak

Underhåll av tak

Det är bra att elpriserna sjunker, i alla fall när man ska betala elräkningen. Men i ett större och längre perspektiv är det inte lika bra.

Förnyelsebar energi får sin kraft och motivation i att energipriserna är höga. Med lägre priser reagerar vi människor instinktivt. Vi är inte lika villiga att lägga pengar på energibesparande åtgärder.

De som investera i ny teknik behöver få tillbaka pengarna på investeringen för att kunna göra nya investeringar.

Svd.se

Har du fuktig källare kanske det är dags att dränera om huset.

Dränering håller sällan mer än 30 år. Det är faktiskt en bra investering. Särskilt om man använder sig av Isodrän, isolering, en värmare källare med mindre fukthalt i inomhus luften.

Läs mer om dränering här.