Betongplatta är den vanligaste grundläggningen för nya villor. Rätt utförd är det en bra grund som är billig.

Betongplatta har tillviss del dåligt rykte. Anledningen till det dåliga ryktet är att de första grunderna som göts på 70- och 80-talet utfördes felaktigt. Isolering placerades på betongen istället för under.

 

 

Betongplatta med isolering ovanpå.

Alla vill vi ha varma golv att gå på. Cementplatta känns kall. När de första betongplattorna göts las isoleringen ovanpå betongen. Golvet kändes varm och behaglig. Problemet är att fukt från betongen och marken tränger upp i isoleringen. Isoleringen torkar inte ut, utan fukten stannar kvar. Omgivande material i trä ruttnar och mögel bildas. Typiska fel på villor från denna tid. Många har tvingasts riva sina hus på grund av detta eller omfattande sanering.

Fukt i isoleringen uppstår även av temperaturskillnaden. Marken är kall, luften inne i huset är varm. När kall och varm luft möts uppstår kondens. Kondens, fukten, stannar kvar i isoleringen.

Betongplatta med isolering under.

Idag läggs isolerandematerialet ut på marken, cellplast eller mineralull. På isoleringen gjuts cementgolvet. Eftersom det finns isolering mellan marken och betongen försvinner problemet med kondens. Fukt som finns i betongen kan tillåtas torka ut, om golvmaterialet tillåter fuktvandring.

Minst risk är att lägga klinkers på en betongplatta. Fukten som finns i en betongplatta kommer att torka ut. Fukten vandrar upp från betongplattan. Fogarna mellan klinkerplattorna släpper igenom fukten. Fukten som tränger in i huset ventileras ut i den vanliga ventilationen.

Tidigare rekommenderades 100 mm isolering. Numera rekommenderas 300 mm (30 cm). Värmeförlusten halveras om 300 mm väljs istället för 100 mm.

Fuktspärr på betongplatta.

För att kunna lägga golv på ett betonggolv krävs en fuktspärr, om man inte väljer klinkers.

Fuktspärren kan vara 0,2 millimeter plastfolie. Nackdelen är byggfukten stannar kvar i betongplattan. Fukten kan spridas andra vägar.

Platonmatta är ett säkrare. Den är gjord av plast, med små "knappar". Platonmattans sida med "knoppar" vänds ner mot golvet. Det ger en luftspalt mellan betongen och Platonmattan. Platonmattan är ganska tjock och styv. Detta system tillåter att fukt från betongen torkar ut. Samt att eventuella ohälsosamma kemikalier från betongen kan ventileras bort. Platonmattan används även vid dränering av källare, då mattan placeras på utsidan av grunden.

Byggfukt i betongen.

Betong innehåller stor andel vatten. Största andel vatten avdunstar i samband med att betongen "brinner", stelnar. Men en stor andel fukt finns kvar i betongen. Det kan ta upp till två år innan fukten torkat ut. Med tanke på att husbyggnadstiden är kort kan det innebära problem. Därför är det viktigt att välja fuktspärr som tillåter fukten transporteras ut samt att den monteras på rätt sätt.

Kännetecken på fel i en betongplatta

De vanligaste felen är för hög fukthalt i en betongplatta. Detta får tillföljd att sylen, reglar och annat trämaterial suger upp fukt och möglar. Dålig lukt är kännetecken på mögel, en ganska frän doft. Andra skador som förekommer är att plastmattor som är limmade mot betongplattan släpper och bubblor bildas. Trägolv och korkgolv kan visa tecken på fuktfläckar och missfärgning.

 

 

Fukt från marken kan tränga in i en betongplatta.

Det är inte enbart byggfukt som innebär problem för betongplatta. Fukt från marken, från regnvatten och snösmältning, kan sugas upp av betongen.

För att undvika detta ska en betongplatta vara väldränerad. Jord grävs bort och ersätts med dränerande grus. Normalt är att gräva ungefär 1,5 meter. Grus läggs med höjd av 1 till 1,2 meter. På gruset läggs kapillärbrytande material, makadam eller tvättad singel. Minsta tjocklek är 200 mm (20 cm). Används isolering under betongen får isoleringen räknas in i kapillärbrytandeskiktet. Men även om till exempel 20 cm isolering väljs bör man ändå lägga minst 100 mm makadam. Isolering som blir fuktig minskar sin isolerande förmåga. Vid 5 % fuktighet i isoleringen minskar isoleringsförmågan med 17 %.

Grusmaterialet ska omsorgsfullt packas ihop med komprimeringsmaskin, vanligtvis kallad "padda".

Det är viktigt att dränerande gruslagret sträcker sig en bra bit utanför själva grunden.

Dräneringsrör runt grunden ska lägga med djup på 15 cm under kapillärbrytande makadamen, och 20 cm utanför grunden.

Gjutning av betongplatta.

Traditionellt gjuts en betongplatta i en stabilform. På senare år har enklare metod ersatt gjutformen. Prefabricerade L-element som är gjorda cellplast används som form samt ger god isolering på utsidan av betongplattan.

Betongplattans tjocklek brukar vara 100 mm. Vanligtvis används armeringsnät med en ruta på 200 mm samt 5 mm tjocklek (diameter). Armeringsnätet får inte placeras närmare än 5 cm från ytterkanten av betongen. Detta för att förhindra rostangrepp. Överlappning av armeringsnäten ska göras med minst 60 cm. För att underlätta arbetet med att placera ut armeringsnätet före gjutningen används distansklossar av plast. Tank på att inte gå ovanpå nätet då det finns risk för att armeringsnätet böjs. Antigen kan landgångar placeras ut. Alternativet är att använda tjockare armeringsnät (6 mm) med mindre rutor. Tål lite större belastning.

Betongplattan förstärks runt om. Kantbalken bör vara 300 mm bredd, för garage räcker 200 mm. Armeringsjärn placeras i kantbalken. För hus används 12 mm armeringsjärn. Tre stycken placeras nertill och två upptill. De binds samman med 6 mm armeringsjärn. Observera att detta gäller generellt. Varje hus måste dimensioneras utifrån husets tyngd och geografiska placering i Sverige. Längre norrut krävs grövre dimensioner än läng söder ut, på grund av snötyngden.

För garage räcker det med 200 x 200 mm kantförstyvning, samt fyra stycken armeringsjärn med 12 mm diameter.